Ivar Kreuger (1880-1932)
Ivar Kreuger föddes i Kalmar den 2 mars 1880 som son till Ernst och Jenny Kreuger. Ivar var mycket tidigt utvecklad och lärde sig snart att läsa. Han var inte särskilt road av kamraternas lekar, utan istället samlade och examinerade han växter, vilket var ett intresse som följde honom livet ut. Kreuger var ganska medelmåttig i skolan och lade inte ner mycket tid på studier. Vid 16 års ålder tog han studentexamen och därefter började han på Tekniska Högskolan i Stockholm. Han gick ut från högskolan 1899.

Efter en mindre lyckad resa tll USA och Mexiko återvände Ivar för arbete på tändsticksfabriken i Mönsterås. Efter en tid återvände han till USA där han träffade en man vid namn Julius Kahn, som i Detroit bildat ett företag för exploatering av armerad betong, ett nytt byggnadsmaterial som krävde ett särskilt slags järn. Julius Kahn gav Kreuger i uppdrag att undersöka möjligheterna för den nya byggmetoden i Europa.

 
Kreuger & Toll
I maj 1908 blev Ivar Kreuger kompanjon med ingenjören Paul Toll som också var mycket intresserad av att införa Kahns metod i Sverige. Tillsammans bildade de bolaget Kreuger & Toll.

Den nya byggmetoden utnyttjades effektivt av Kreuger. En serie byggen i centrala Stockholm väckte uppmärksamhet och banade väg för en företagsexplosion som saknade motstycke inom svensk byggindustri. Kreugers intresse kom dock snart att riktas åt annat håll än byggenskap.

 

Svenska tändsticksaktiebolaget bildas
I början av 1900-talet var den svenska tändsticksindustrin spridd på en rad fristående företag, och denna splittring hade gjort industrin olönsam. Ivar Kreuger, vars far ägde två fabriker, såg vilka möjligheter som låg i en koncentration. Med stöd från bankhåll slogs 1913 en rad fabriker samman under Kreugers ledning. Det var den s k Kalmartrusten. 1917 gick den samman med Jönköpingstrusten. Svenska Tändsticksaktiebolaget, STAB, var bildat.

Kreuger hade nu kontrollen över tändsticksframställningen, råvaror och hjälpindustrier. Dessutom började han köpa tändsticksfabriker i utlandet. Kreugers ambition var uppenbar: han ville ha ett långtgående inflytande över den internationella tändsticksmarknaden.

 

Låneverksamhet startas
Ivar Kreuger startade nu en internationell låneverksamhet. Genom att lämna mycket stora hårdvalutalån åt regeringarna i olika länder lyckades han få staliga sanktioner för sina monopol. Mellan 1926 och 1930 lämnade Kreuger över 1,5 miljarder kronor i statslån till 16 olika stater i utbyte mot lagliga tändsticksmonopol. Eftersom stater sällan går i konkurs betraktades dessa lån som mycket säkra placeringar och gav Kreuger extra prestige på aktiemarknaden.

 

Den stora börskraschen
Den 24 oktober 1929 inträffade den s k Wall Street-kraschen. Det var ingen vanlig liten börsnedgång, det var en katastrof! Denna dag föll aktierna på New York-börsen med 40 procent i genomsnitt. Inom loppet av en månad var kurserna halverade och börsen registrerade förluster på sammanlagt 50 miljarder dollar.

Medan depressionen alltså drabbat USA redan 1929 spred den sig inte till Europa förrän år 1931. Stora ekonomiska svårigheter drabbade Sveriges exportindustri, där Kreuger hade stora ekonomiska intressen.

 

Kreuger måste låna
Det ekonomiska läget gjorde att räntan på de lån som betalades ut av bankerna steg, samtidigt som de fallande aktiekurserna tvingade bankerna att kräva avbetalningar på de lån som redan utfärdats.

För Ivar Kreuger blev läget alltmer kritiskt. Han var tvungen att låna för att kunna hävda sig i den fortgående börsnedgången. I oktober 1931 förmedlade Sveriges Riksbank ett lån till Kreuger på 40 miljoner kronor. Men förtroendet för Kreuger började vackla och kurserna rasade utför.

 

Kreuger tar sitt liv

Kreuger spelade nu ut sitt sista trumfkort, Boliden. Plötsligt fick världen vetskap om att Kreuger utöver alla sina andra tillgångar också lagt sig till med en guldfyndighet, som lovade att bli en av världens rikaste. Men det dramatiska utspelet fick inte den effekt Kreuger hoppats på.

Efter en kortvarig återhämtning föll åter Kreugerpapperen, nu till rekordlåga noteringar. Kreuger & Toll-aktiens börsvärdeindex på Stockholms fondbörs hade fallit från 1108,6 den 31/1 1930 till 237,6 den 30/12 1931! Krisen förvärrades ytterligare. I februari 1932 tvingades Kreuger på nytt låna från Riksbanken. Men Kreugerkoncernen gick inte att rädda. Katastrofen var ett faktum. Lördagen den 12 mars 1932 hade motgångarna blivit allför många och alltför stora. I sin Parisvåning berövade Ivar Kreuger sig livet med ett revolverskott i hjärtat. Han blev 52 år.

Av :

Fredrik Oscarson med hjälp av böckerna Bröderna Kreuger av Ulf af Trolle & Ivar Kreuger – en storsvensk dröm av Claes Lundberg